SIKAP DAN KEPUASAN RAKYAT TERHADAP PRESTASI KERAJAAN NEGERI KELANTAN DI BAWAH PENTADBIRAN PAS PASCA PRN 2023: SATU KAJIAN KES DI KAWASAN PARLIMEN KOTA BHARU, KELANTAN
PUBLIC ATTITUDES AND SATISFACTION TOWARDS THE PERFORMANCE OF THE KELANTAN STATE GOVERNMENT UNDER PAS ADMINISTRATION POST-2023 STATE ELECTION: A CASE STUDY IN THE AREA OF PARLIAMENTARY OF KOTA BHARU, KELANTAN
DOI:
https://doi.org/10.35631/IJLGC.1144008Keywords:
PAS, Parlimen Kota Bharu (Kota Bharu Parliamentary Constituency), Kelantan, PRN 2023, Prestasi Kerajaan (Government Performance), Pembangunan (Development), Persepsi Rakyat (Public Perception)Abstract
Artikel ini meneliti sikap dan kepuasan rakyat terhadap prestasi Kerajaan Negeri yang ditadbir oleh Parti Islam Se-Malaysia (PAS) di negeri Kelantan, dengan memberi fokus kepada kawasan P21 Parlimen Kota Bharu selepas Pilihan Raya Negeri (PRN) 2023. Kajian ini juga mengkaji tahap kepuasan rakyat terhadap usaha pembangunan, keberkesanan pentadbiran Menteri Besar Kelantan, serta impak program diperkenalkan oleh kerajaan negeri. Tumpuan utama kajian ini adalah penduduk di Parlimen Kota Bharu yang merangkumi 32 daerah terpilih, melibatkan seramai 1,000 orang responden yang dipilih menerusi kaedah bersrata bernisbah purposive. Data kajian juga dianalisis secara deskriptif. Kelantan, yang telah lama berada di bawah penguasaan PAS, menawarkan konteks politik yang unik dengan corak sokongan rakyat yang berakar kepada elemen keagamaan, budaya dan identiti tempatan. Hasil kajian mendapati majoriti responden menyatakan tahap kepuasan yang tinggi terhadap kepimpinan kerajaan negeri, meskipun terdapat ruang penambahbaikan terutama dalam aspek infrastruktur dan pengurusan sisa pepejal. Kajian ini menyumbang kepada wacana akademik berhubung politik pembangunan di negeri-negeri yang ditadbir oleh PAS. Kajian ini juga memberi gambaran kepada pemahaman yang lebih mendalam dan bermakna terhadap keberkesanan tadbir urus negeri dalam konteks pembangunan wilayah di Malaysia dengan menyoroti dimensi ekonomi, sosial, infrastruktur, dan spiritual yang membentuk persepsi rakyat. Sebagai rumusan, kajian ini memberikan satu gambaran penting dan jelas tentang kestabilan politik di Kelantan dan potensi hala tuju pentadbiran negeri pasca PRN 2023.
This article examines the attitudes and satisfaction of the people toward the performance of the State Government administered by the Parti Islam Se-Malaysia (PAS) in Kelantan, with a particular focus on the P21 Kota Bharu parliamentary constituency following the 2023 State Election (PRN 2023). The study also evaluates public satisfaction with development efforts, the administrative effectiveness of the Kelantan Chief Minister, and the impact of programs introduced by the state government. The primary focus is on residents within the Kota Bharu parliamentary constituency, covering 32 selected districts and involving 1,000 respondents selected through a proportionate stratified purposive sampling method. The data were analyzed descriptively. Kelantan, which has long been governed by PAS, presents a unique political context with a support pattern rooted in religious, cultural, and local identity elements. The findings reveal that the majority of respondents expressed a high level of satisfaction with the state government’s leadership, although there remains room for improvement, particularly in infrastructure development and solid waste management. This study contributes to the academic discourse on development politics in PAS-led states. It also provides a more meaningful and in-depth understanding of state-level governance effectiveness in the context of regional development in Malaysia, highlighting the economic, social, infrastructural, and spiritual dimensions that shape public perception. In conclusion, the study offers an important and clear picture of political stability in Kelantan and the potential direction of its state administration in the post-PRN 2023 era.
Downloads
References
Ahmad Fauzi Abdul Hamid. (2019). Islamism and electoral politics in Malaysia: Lessons from PAS. Contemporary Southeast Asia.
Ahmad, N., & Mahmud, R. (2020). Public participation and program effectiveness in local government. Malaysian Journal of Governance, 15(2), 113–127.
Alatas, S. H. (1977). The captive mind. C.A. Watts.
Awang Besar, J. (2022). Pilihan Raya Umum Malaysia ke-15: Pola sokongan pengundi berdasarkan faktor kewilayahan. e-Bangi, 20(1), 168–180.
Downs, A. (1957). An economic theory of democracy. Harper.
Hamzah, M., & Zainab, S. (2020). Persepsi rakyat terhadap pemimpin politik di Malaysia. Jurnal Politik Malaysia, 39(1), 31–50.
Liow, J. C. (2011). Piety and politics: Islamism in contemporary Malaysia. Oxford University Press.
Mazlan, A., & Azmi, R. (2021). Pembangunan infrastruktur dan politik Negeri Kelantan: Satu tinjauan. Malaysian Development Journal, 11(3), 22–41.
Mazli Mamat, Ismail, M. M., Ku Samsu, K. H., & Adnan, Z. H. (2023). Budaya politik dalam kalangan pengundi luar Kelantan di Lembah Klang pasca PRU ke-14. Akademika, 93(3), 53–67.
Maznah Mohamad. (2021). Religious populism in Malaysia: Old strategies, new contenders. Journal of Current Southeast Asian Affairs, 20(1), 168–180.
Mietzner, M. (2013). Democracy and Islam in Indonesia. Policy Studies.
Mohd Azizuddin Mohd Sani. (2018). Politik dan kepimpinan negeri-negeri Pantai Timur. Dewan Bahasa dan Pustaka.
Mohd Azizuddin Mohd Sani. (2022). Islam and political legitimacy in Malaysia: PAS and its Islamic governance. Journal of Southeast Asian Studies, 20(1), 168–180.
Muhamad Nadzri Mohamed Noor. (2020). Pilihan raya dan politik Malaysia pasca PRU 2018: Persaingan, dinamik dan implikasi. Jebat: Malaysian Journal of History, Politics & Strategic Studies, 47(1), 150–175.
Nasrudin, M. R., Hashim, N., & Yahaya, R. (2022). Kepimpinan Islam dan keberkesanan tadbir urus di Kelantan. Malaysian Political Review, 9(2), 44–61.
Noor, F. A. (2014). The Malaysian Islamic Party (PAS): 1951–2013. Amsterdam University Press.
Noor, F. N. (2019). Religious legitimacy and political power in Malaysia. Malaysian Journal of Politics, 15(2), 45–67.
Pye, L. W., & Verba, S. (1965). Political culture and political development. Princeton University Press.
Shamsul, A. B. (2017, February 27). Trend politik semasa Kelantan. Sinar Harian.
Suzei Mat Nurudin. (2022). By-laws and social relations: Shaping the societal behaviour. GATR Global Journal of Business Social Sciences, 39(1), 31–50.
Taib, R., & Vivian, B. T. (2024). Passive resistance among Malaysian voters: New dynamics in the Malaysian electoral landscape. IJAREG, 15(2), 113–127.
The Star. (2023). PRU15 analysis: PAS gains ground in urban Malaysia.
Todaro, M. P., & Smith, S. C. (2015). Economic development. Pearson.
Ufen, A. (2009). The transformation of political party opposition in Malaysia: From consensus to competition. Democratization, 16(3), 604–627.
Unit Penyelidikan Politik dan Pilihan Raya (UP3), Universiti Teknologi Malaysia. (2025). Laporan tinjauan persepsi rakyat Kelantan pasca PRU15 (Tidak diterbitkan).
Wan Sulaiman, W. S. (2024). Malaysia Madani policy concept in Kelantan State. Environment–Behaviour Proceedings Journal.
Washida, H. (2023). Voting behaviour after the collapse of a dominant party regime in Malaysia: Ethno-religious backlash or economic grievances? The Round Table, 112(3), 249–272.
Widad Fadhullah. (2022). Household solid waste practices and perceptions among residents in the East Coast of Malaysia. BMC Public Health.
Winzeler, R. L. (1975). Traditional Islamic schools in Kelantan. Journal of the Malaysian Branch of the Royal Asiatic Society, 48(1), 91–103.
Zainal Abidin, M. (2020). Pembangunan negeri dan persepsi awam: Kajian kes di Kelantan. Journal of Malaysian Governance, 15(1), 34–50.
Zainal, M. A. (2023). PAS dan politik identiti Islam di Kelantan. Jurnal Politik dan Masyarakat, 30(1), 102–120.
